Wings for life!
Åh vilket fantastiskt lopp det var, och vad roligt det var att springa över Ölandsbron! Det var en otroligt härlig stämning längs hela banan och det känns fint att tänka att loppet genomfördes samtidigt på andra platser i hela världen, och att vartenda krona av anmälningsavgiften från de nästan 70 000 löparna har gått till forskning om ryggmärgsskador, så att fler ska kunna springa. Ibland kan mänskligheten vara himla fin ändå.
Det verkar vara lite allmänt trassel med chipen som registrerade sträcka och tidtagning, men enligt min löparklocka så hann jag springa i en timme och 41 minuter och hade kommit 18 kilometer när bilen körde ifatt mig. Hurra för world run!